Kvinnor mot våldtäkt

I San Francisco lyser våldtäktsfrågan med sin frånvaro i våld i nära relationer-sammanhangen. Jag vet ju att det i många länder finns en tydlig uppdelning mellan det som ofta kallas domestic violence och rape/sexual assault (väldigt tydligt i det europeiska kvinnojoursnätverket WAVE till exempel, som förra året hade sin första panel någonsin om sexuellt våld på den årliga konferensen). Men att det är så också i San Francisco förvånar mig.

Uppdelningen är dessutom _särskilt_ markant just i San Francisco, menade Janelle, chef för stans enda rape crisis center SF WAR (Women Against Rape). På många andra ställan i USA närmar sig rörelserna varandra och smälter samman.

En anledning till att kvinnojourerna inte har mer specialiserad verksamhet för personer som utsatts för sexuellt våld kan vara att det är svårare att få privata givare att donera pengar för detta (men det borde ju inte vara specifikt för SF). En annan att man i Kalifornien finansierar max en rape crisis center per county/kommun, och här finns ju Janelles väletablerade organisation sedan 40 år tillbaka. Men det verkar till viss del oförklarligt. Det kan ha med individer och dynamiken mellan organisationerna att göra.

Motsvarande ganska vattentäta skott finns inte i Sverige. I alla fall inte på förbundsnivå. Våldtäkt och sexuella övergrepp är ju en av SKR:s profilfrågor. Dels är det ett av de vanligaste ämnena unga hör av sig till tjejjourerna om och dels har många av de som söker stöd hos en kvinnojour utsatts för sexuella övergrepp av sin partner. Även om det sexuella våldet i de fallen ofta är svårare för alla inblandade att prata om.

Vi får ju också fler och fler specialiserade verksamheter, vilket tycks behövas. Lyckligtvis har många av dem valt att bli medlemmar i SKR, så vi är fortfarande en sammanhållen rörelse!

Tillbaka till San Francisco och SFWAR. De största utmaningarna är enligt dem: 

  *Den låga åtalsfrekvensen. Omkring 300 fall av våldtäkt anmäls per år och endast cirka 20 leder till åtal (i miljonstaden San Francisco).

  * Tillbakagången för kvinnors reproduktiva rättigheter på federal nivå. Det har blivit svårare att göra en abort.

  * Omöjligheten att hitta permanent och säkert boende för de som flytt våld.

  * Bristen på långsiktigt stöd till de som utsatts för våldtäkt.

Chefen för SFWAR 

Anti-John

Om P3 Dokumentär om verklighetens Lilja 4ever och varför SF åtminstone borde bli anti-johns om inte anti-prostitution.

Lyssande på svinbraiga P3 Dokumentär om 16-åriga Dangoule och verklighetens Lilja Forever:

Till stor del berättad av vännen Melitta.  Går under huden och gör ont. Lyssna!

Tretton år efter att Dangoule hoppade från en motorvägsbro fortsätter torskarna att köpa, hallickarna att koppla och människohandlarna att handla. För att de kan. Risken att åka dit är liten, och vad är det värsta som kan hända?

I programmet jämför en polis uppgivet med den långt mer prioriterade narkotikabrottsligheten där man jobbar 24/7 för att lägga spaningspusslet. 

Och fortfarande är väl att ha blivit utsatt för människohandel för sexuella ändamål inte ett skäl för att få asyl? Ens om man är under 18 år? 

Dangoule hade inte fått stanna i Sverige om hon gått till Polisen. Hon hade skickats tillbaka till Litauen och prostitutionen, våldtäkterna och misären hon flytt från. Med enda skillnaden att hon hade haft ett dödshot hängande över sig. Totalt skyddslös och övergiven av precis alla utom Melitta. Hoppas du får en minnessten någonstans Melitta. 

Prostitution som del av trafficking förfäras precis alla av. Det är även sen ganska nyligen på allas agendor här i Kalifornien. Öronmärkta pengar till anti-trafficking arbete (samt mot våld mot transpersoner) var årets nyhet i San Franciscos budget. 

Men här precis som överallt skiljer man på prostitution som är en del av människohandel och den som inte är det. Trots att det ju är en glidande skala OCH ffa att sexköparna antagligen är desamma. Som det finska förbudet mot att köpa sex från någon som man vet är ett offer för människohandel, men för den ovetande är det fritt fram. Tala om meningslöst förbud. Undrar om någon dömts än? Skulle bli mycket förvånad.. 

I San Francisco verkar inte sexköpsfrågan vara en fråga för kvinnojoursrörelsen just nu, men när jag frågar runt lite visar det sig att folks omedelbara fokus ligger på människorna i prostitution. Och där fastnar de. "Vi har inte, och kommer inte att anta, en anti-prostitutionsagenda" säger min chef bestämt och jag hör att hon menar "anti-människor i prostitution". 

Agendan är snarare skademinimering och att stärka rättigheterna för de som säljer sex. Idag är säljandet kriminaliserat, även för personer under 18 (!), vilket såklart gör att man knappast anmäler våld och övergrepp. Det finns en organisation som heter "In Defence of Prostitute Women" eller liknande som jobbar särskilt med att stötta denna grupp som utsätts för så oproportionerligt mycket våld och mord. 

Det var du som sa "anti-prostitution" inte jag!, säger jag då. Jag brukar nog aldrig säga att jag är emot prostitution, även om jag naturligtvis är det. Jag säger ju att vi är _anti-sexköpare_. Vi har en lagstiftning som kriminaliserar sexköparen, vi tror på att förebygga att killar köper sex! Vi vill motverka efterfrågan! Om ni inte kan vara anti-prostitution kan ni väl ändå vara anti-johns? (John = torsk). Men hon fattar inte! Tredje tillfället jag tar upp det trillar polletten ner. "Ah nuuu förstår jag! Anti-johns!" och hon och tycker att vår lagstiftning verkar "intressant" och att perspektivet skulle kunna vara "användbart". Kanske. Smort med några droppar amerikansk artighet och social smidighet. Ibland är det en ocean emellan oss. 

MVH, 

Anti-Johns

"We've been following an incredilbe story"

Angående fallet med Kate Hunt som jag skrev om här: Våldtäkt mot barn eller homofobi?

Vilket exotiserande! Snälla. Lobba för ändrad lagstiftning om den får oönskade följder. Det är inte en "incredible story" att en 18-åring som anmäls för att ha haft sex med 14-åring åtalas för våldtäkt mot barn om det är så lagstiftningen ser ut. Det kan ju inte vara en nyhet? Relationen mellan de två tjejerna är inte en "incredible story", inte heller att de religiösa homofoba föräldrarna till den yngre tjejen driver på rättsprocessen (det är sorgligt och väntat).

Det är mer incredible att mannen nedan är 34 år (han säger det i inslaget, jag har inte googlat).

http://video.msnbc.msn.com/all-in-/51972480#51972480

Men om det är så som det rapporteras att den yngre samtyckte (förmildrande omständighet) samt att hennes föräldrar pressar henne till rättsprocess (ska beaktas av rätten) så borde det inte väckts åtal för så grovt brott? Eller kommer det att leda till att hon frias? Varför pratar de inte mer om det? Varför handlar allt om vilken gullig tjej hon är? 

Våldtäkt mot barn eller homofobi?

Bild från facebook-sidan Free Kate

Just nu rapporterar media (SF Gate, NY Times) om ett misstänkt fall av våldtäkt mot barn, lewd and lascivious battery on a child 12 to 16 years, som fått mycket uppmärksamhet då båda inblandade är tjejer. Artonåriga Kate och 14-åringen spelade i samma basketlag och var ihop vid tiden för de två "sexual encounters" som målet gäller. 

I Florida där de inblandade bor är "samtyckesåldern" 18 år, precis som i Kalifornien. Artonåriga Kate åtalas för våldtäkt mot barn, men har erbjudits ett mildare straff om hon erkänner "child abuse". Det mildare straffet är två års husarrest och ett års övervakning. 

Familjen, HBT-aktivister och andra supporters menar att fallet bedöms hårdare på grund av att det gäller en lesbisk relation. "Det här händer hela tiden på tiotusentals high schools över hela USA, men andra studenter riskerar knappast att dömas för våldtäkt och bli stämplade som sexbrottslingar resten av livet", säger The American Civil Liberites Union of Florida. 


Fjortonåringens historia är i princip osynlig, men enligt Kate's mamma är flickans föräldrar religiösa homofober som anklagar Kate för att ha gjort deras dotter lesbisk. 

När jag läser om fallet försöker jag föreställa mig hur jag skulle tänkt om det var en 18-årig basketkille som haft sex med sin 14-åriga lagkamrat på skoltoaletten och hemma hos sig.

Varningsflagga 1: Kate's föräldrar, som menar att anklagelserna och rättsprocessen mot Kate grundas i homofobi, driver en kampanj för att Kate friad. I media beskriver de sin dotter som en hårt arbetande tjej som sjöng i skolkören, spelade i skolans basketlag och tränade barn i gymnastik. Facebook-sidan "Stop the Hate - Free Kate!" har startats för att stötta familjen och övervaka rättsprocessen. 

Hur vanligt är det inte vid våldtäkter att nära och kära vill övertyga omvärlden om att deras son/bror/vän är en fin och reko människa som inte våldtar? 

Varningsflagga 2: Av utredningen framgår att Kate inte såg åldersskillnaden som ett hinder då den 14-åriga tjejen "verkade äldre". 

Så säger alla som anklagas för våldtäkt mot barn. 

Hur hade fallet bedömts i Sverige? Under förutsättning att 14-åringen samtyckte får en anta att det inte lett någon vart, med tanke på att många fall där det till och med är uppenbar våldtäkt mot barn (där de inblandade INTE har en ömsesidig jämlik relation eller är nära i ålder) inte leder till fällande dom. Minns fallet från tidigare i år då tre killar friades i Hovrätten efter att ha "haft sex"/förgripit sig på däckad 14-åring bland annat för att de uppgav att de inte visste att hon var 14 år.

En har ju en bild av att sexualbrott är prioriterade och att åtalsfrekvensen är hög i detta brott och straff-samhälle. Samtidigt lär rättsväsendet ha lika stora, ja antagligen mycket större, brister när det gäller medvetenhet om maktobalanser och sociala normer kring kön och sexualitet. Undrar om det spelar in i Kate's fall? 

18-årig basketkille och 14-årig tjej som har en relation, hur hade det sett ut då? Varningsflagga 1 och 2 hade ju vajat ganska kraftigt. Men föräldrarna till den minderåriga tjejen hade troligtvis inte legat på för att få killen avstängd från skolan och dömd för våldtäkt som de gör i det här fallet. Och rätten hade kanske varit mer förlåtande eftersom det är ett mer "normalt" par? 

Om den friande våldtäktsdomen i Umeå

SKR:s debattartikel i Aftonbladet om den nyligen uppmärksammade friande domen i Umeå tingsrätt. Läs! Vi tar inte upp samtyckeslagstiftning då det här fallet borde vara våldtäkt ändå, med tanke på det underläge tjejen befann sig i. Tre killar som alla var nära vänner där hon endast var bekant med en av dem.. i någon annans hem på en fest. Sex mellan henne och den bekanta leder till att den andra ansluter och "ber" henne suga av honom och den tredje börjar filma.
Den bekanta hämtar en glasflaska som han "för in" så att det börjar blöda.

Hallå! Inte alls bra förutsättningar för att kunna "göra spontana saker med varandras kroppar utan att fråga" som rätten skrev. Och inte sannolikt att ett fysiskt motstånd var uttryck för "blygsel" utan snarare just motstånd (vilket rätten slår fast att det VAR, de menar att killarna ändå KAN HA uppfattat det som blygsel). Sexuella aktiviteter sker inte i ett vakuum! Vi som jobbar med våldtäkt vet att det här är ett inte helt ovanligt scenario och att den som utsatts VET att de blivit utsatta för ett övergrepp. Därför är det troligt att de som utfört det veta att de gått över gränsen. Om vi räknar med att tjejer och killar är ungefär lika smarta.