Sexköp, snatteri och Sean Penn

"Oj vad trött du ser ut, helt svart under ögonen, stora ringar, jag har aldrig sett något liknande" fick jag höra när jag kom hem. Brukar bli sur (tack det här är mitt vanliga utseende, idag är jag ganska pigg men nu blev jag trött). Men idag är det så sant. Har jetlaggad matats med information om allt från child welfare till alkoholkulturen i San Francisco och vilka älskvärda filmstjärnor med hus i närheten som tyvärr ej kan användas som ambassadörer p.g.a. våldsutövande (Sean Penn). Jag har också lärt mig att det finns relativt få barn i SF men desto fler hundar per capita.

Och att det är ett växande problem vid fall av våld i nära relationer att offret anmäls för misshandel mot förövaren. Någon sorts backlash som enligt Beverly har att göra med en avkönad retorik kring offer/förövare p.g.a. stark hbt-rörelse inom våldsfältet. Okej, ska bli intressant att fördjupa sig i. I samband med sådana anmälningar/häktningar får många med asiatiska eller latino-efternamn frågan "can you show us your papers?" (hej REVA rasistisk profiliering) och är de papperslösa blir de överlämnade till migrationsmyndigheterna, intagna och till och med dömda (?) för att vistas "illegalt" i landet. Beverly får två-tre sådana fall i månaden på sitt bord. Jag träffade även en kvinna som jobbar på en organisation i Philadelphia som endast ägnar sig åt våldsutsatta kvinnor som själva blir anmälda/åtalade för t.ex. att mörda sin partner, drogrelaterade brott, ekonomisk brottslighet eller att partnern dödar ett barn..

Prostitution delar förstås kvinnorörelsen/feminister även här.. men hur som helst så är både att sälja och köpa sex/byta sex mot ersättning, samt koppleri olagligt i Kalifornien, men säljandet avkriminaliserades precis när det gäller minderåriga (way to go..)
Intressanta skillnader jämfört med svensk lagstiftning: om en "köpare" s.k. "john" erbjuder droger i utbyte mot en avsugning kan denne åtalas även om den tillfrågade avböjer "erbjudandet". Alltså det är själva försöket att köpa sex som är kriminaliserat. Straffsatsen för prostitutionsrelaterade brott är upp till sex månaders fängelse och/eller böter upp till 1 000 dollar. Vet ej hur stor del av brotten som lagförs dock. 

Beverly berättade också om hur det blivit vanligare att unga mammor som bott på/fått stöd av en jour åker fast när de snattar blöjor och barnmat. Något som blivit bättre efter att välgörenhetsorganisationer börjat donera dessa förnödenheter till jourerna, som kollar med alla mammor med små barn om de behöver proviant.

Siffror från SKR:s jourer visade nyligen att kvinnojourerna tvingas neka 60 procent av de som söker plats i boendet på grund av fullbeläggning (som i sin tur till stor del beror på svårigheter för dessa kvinnor och barn att få en egen lägenhet). I San Francisco finns samma problematik. Jourerna tvingas neka 70 procent av de som söker sig till boenden. Riktlinjen är max 60-90 dagar i boendet men många blir kvar mycket längre än så p.g.a. bostadsbrist. En av jourerna har lyckats avhjälpa detta genom att erbjuda "utslussningslägenheter" som kvinnorna och barnen kan bo i upp till två år.

Och apropå att kunna erbjuda utslussningslägenheter. Det var det där med finansiering.. Alla är så avundsjuka på den svenska modellen där merparten av finansieringen kommer från stat och kommun. I USA tvingas jourerna ju jobba mycket med fundraising. Men alltså, jourerna verkar vara helt enorma och välfinansierade. De flesta omsätter 10-20 miljoner dollar om året och har runt 50 anställda, enligt Beverly som ju borde veta då hon representerar de allra flesta i SF. De har bemanning dygnet runt, äger fastigheter, har barnansvariga och anställda som talar olika språk (2 av 5 SF-bor talar ett annat språk en engelska, vad nu det betyder, och 1 av 5 talar inte engelska särskilt väl). Jag fattade inte det där med finansiering riktigt, Beverly sa nåt om att jourerna får 500 000 dollar var per år av staten, kan det verkligen stämma? Kalifornien ger 20 miljoner dollar till kvinnojoursverksamheter per år. 

Och sen var det det där med att antalet mord i nära relationer har gått ned från 10-20 om året för tio år sedan, till 1-2 om året idag. Tidigare var våld i nära relation den vanligaste dödsorsaken för kvinnor mellan 18 och 64 år enligt Beverly, som tror minskningen har mycket att göra med bättre och mer tillgängligt stöd och skydd till invandrarkvinnor som inte talar engelska.

Chefen