Urval i kronologisk ordning:
Brunheten: underbara clara och röven
Lady Dahmer: Inte en till röv
Genus Schmenus: Låt oss vädra våra komplex, jag börjar
Underbara Clara: Kvinnans kropp är allas egendom
Mina sanna ord: Vem har tillåtelse att visa rumpan?
Upprinnelse:
Instamgrambilder på Underbaraclaras jeans(rumpa), samt underkropp i träningskläder var droppen som fick Brunhetens bägare att rinna över. "nu bjöd oss UnderbaraClara oss på en till. Perfekt röv. Som man får ångest av att titta på när man inte….har en sån där röv… TACK UNDERBARACLARA, för att du hjälper till med skönhetsångesten så att säga!"
Jag förstår Brunhetens frustration, men medan hon gör sin poäng (att mängden av bilder på kroppar som passar in i skönhetsidealet ger de som har andra typer av kroppar ångest) är hon med och definierar Underbaraclaras rumpa som "perfekt". När hon delar med sig av sin bedömning att Clara "ser ut att ha gått ned några kilo" sällar hon sig till tyckandet om kvinnokroppen som är en del av problemet!
De flesta kroppskommentarer i de bloggar jag läser är välmenande. Men de får mig alltid att rysa av obehag. Vad bloggaren själv skriver om sin egen kropp brukar gå mig förbi, antagligen för att flesta inte skriver något alls.
Claras inlägg med bilder på sig själv i jeansshortsen och baddräkt är ett klockrent exempel bland många. Hon skriver om de perfekta shortsen, men flera läsare kommenterar kroppen.
"En norrländsk Marilyn Monroe!", "Så himla fin du er", "Älskar din fina jeansrumpa", "Härligt naturliga vinterbleka ben – I like it!" "Shortsen passar dig perfekt, det syns att du tränar mycket:) Sexig rumpa dessutom ;)"
Plötslig ilning av obehag genom min kropp.
Jag ger i princip aldrig en komplimang för någons kroppsdel eller utseende, annat än till mycket nära vänner/familj. Jag har en skyhög spärr för att kommentera andras kroppar, vilket jag nog borde jobba på. Att jag kan känna mig rätt stiff när andra i mitt sällskap pratar om att den eller den har snygg rumpa, fina armar, vacker nacke (?) o.s.v. (du hör, jag äger inte ens vokabulären) gör mig inget, men såklart skulle det va najs att avslappnat kunna ge en komplimang. Jag blir även oerhört obekväm om något sådant riktas till mig av någon som inte är väldigt nära.
Jag tror att det är mitt eget f.d. destruktiva förhållningssätt till min egen kropp, samt mitt arbete i en tjejjour som gjort att jag utvecklat denna överkänslighet.
Alla mejl från unga tjejer om kroppskomplex jag svarat på, ångest och skam över fula och fel bröst, blygdläppar, näsa, proportioner.. Alla långa chattar om pösiga magar och gula tänder. De har lärt mig makten hos den välmenande kroppskomplimangen. Det är den som skapat ångest och skamkänslor hos de som skriver in. För att den riktats till någon annan. Kanske bra att väga upp då med lite pepp i form av "små bröst är vackra", "pösiga magar är goa(st)" eller "gula tänder är naturligt och fint". Eller varför inte ett "du är vacker som du är".. :/ Nej, nej, nej! Dödssynd.
För det första synar hon din bluff, för det andra skiter hon i vad du tycker - det är vad samhället och kompisarna säger till henne som är det viktiga, för det tredje är det totalt motsägelsefullt om du ska bygga ett resonemang kring att vad andra tycker inte borde spela roll men tyvärr gör det. Hon kanske har fula tänder, so what!
Slutligen bekräftar du hennes uppfattning att allt på en tjejs kropp måste vara något, En hals är inte en hals, den är en fin hals, en svanhals, en kort hals..
En komplimang tvingar mottagaren att förhålla sig till den. Jaha, har jag en söt rumpa i de här byxorna, hur ser den ut i mina vanliga jeans? Och söt förresten, är inte snygg snäppet bättre? Såklart är man känsligare som ung och osäker, men de allra flesta av blir nog aldrig helt oberörda. Och när kommentarerna ges på en blogg som har xxtusentals läsare påverkar man varenda j-kel som läser. Aha.. Underbaraclaras läsare ger tummen upp för naturligt vinterbleka ben, jag var inte medveten om att färgen på mina ben ens var något att fundera över. Nu vet jag!
Sluta upp med att kommentera varandras/andras kroppar!!! Se kopplingen mellan dina enskilda komplimanger och den strukturella sexism och objektifiering av kvinnors kroppar som härjar i hela världen.
När GenusSchmenus lägger upp ett foto på sin rumpa (som jag inte tänker tillskriva någon som helst egenskap/etikett!) för att ge rumpkomplexet fingret kommer det genast en kommentar om att "Det är inget fel på din rumpa, den ser jättego ut!". Så var hjulet igång igen!
Underbaraclara, jag tycker du ryter ifrån på ett helt förträffligt sätt i ditt välskrivna svar Kvinnans kropp är allas egendom. Du känner att din kropp blivit "villebråd för ett gäng välformulerade kvinnor som kallar sig feminister" vars analyser känns lika obehagliga att läsa som snuskgubbars kommentarer. Inte ett dugg svårt att leva sig in i.
Du skriver att "rumpgate" påmint dig om att "andra äger rätten till att definiera min kropp." och "En kvinnas kropp kan aldrig bara vara". Huvudet på spiken. "Min kropp blev politik" skriver du, till skillnad från din man som for lov att bara vara vältränad och stark.
Min poäng är att den tyvärr redan var det. Kommentarer som "sexig rumpa ;)" och "härligt naturliga vinterbleka ben" är i allra högsta grad politik och att ta sig rätten att definiera. I varenda kroppsbild du lägger upp får du dig serverat andras omdömen, även om du inte bett om dem. Jag tror det enda sättet att komma ifrån detta är att vänligen men bestämt undanbe sig läsarnas utlåtanden, och gå miste om bekräftelsen komplimangerna ger.
Om inte de peppande kommentarerna känns som politik för dig, gör de det för andra.
Så snälla kommentatorer av alla kön, särskilt feminister, ge er själva totalförbud på kroppskomplimanger tills ni blivit av med ovanan och fått lite distans. Punkt.
Och läs den här smarta texten av Anna Hellsten från 2011. Hon är en mästare på att skriva om kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar